Okategoriserade

V75 hägrar!

När jag tog ut min tränarlicens för 1,5 år sedan satte jag upp ett personligt mål att få vara med på V75. Nu är det målet infriat och därmed kan jag spetsa till min målsättning ytterligare. Ska fundera lite.

Till helgen debuterar Magic Wonder på V75 som 10-åring. Bara det är fantastiskt. Jag har anmält tidigare några gånger utan att ha kommit med. Den här gången hade vi inte speciellt många poäng, men jag förstod tidigt att det skulle bli ganska tunt med anmälningar. Just nu körs väldigt många stolopp i den här klassen och spårtrappa är ju ett lopp som skrämmer bort en del. Hon ligger på den nedre delen av intjänade pengar och jag förstod att läget skulle bli bra. Nu blev det bricka 5, 2140 a. Hon är visselsnabb från start, men tyvärr är både 2 och 4 också snabba. Formen är i alla fall stark. Senast var hon bara blek på Mp, men det var kladdig bana och då springer hon med handbromsen i. Hon hade vilopuls direkt efter loppet och brukade sig inte alls. Innan det loppet slog hon rekord i tre lopp i följd. Nu kör Johan Svensson och jag har en av de bästa kuskarna i fältet. Blir spännande, men jag inser att hon möter lite väl tufft motstånd och tar hon pengar är jag nöjd. Från ”hålan” med lucka kan dock alla vinna.

Fille d’Or är ett stort glädjeämne i stallet just nu. Efter sju månaders frånvaro debuterade hon förra veckan på Axevalla. Det blev en hedersam andraplats, torsk på foto. Det var ett märkligt lopp som fick köras två ggr. Första gången flög hon till spets och såg mycket bra ut 900 kvar när loppet blåstes av pga en häst som hade gått omkull. När loppet kördes om var hon inte alls lika vass från start. Hon hamnade invändigt, men hittade lucka i sista svängen och spurtade storstilat. Johan Svensson körde och han sa att hon kändes smällfin när loppet blåstes av. Bra även i loppet efter, men med sämre resa. Helt annat häst än när han vann med henne i fjol, sa Johan. Även hon startar på Jägersro. Loppet efter V7-omgången. Spårtrappa även där och hor har bricka 4. Den som vann loppet på Axevalla är med och vi jagat revansch.

Tvååringen Dottie Green är nu i full träning efter ledbandsskada två månader i vår/sommar. Hon har gått intervaller hela augusti och känns bättre hela tiden. Nu idag ska vi in med henne till Vaggeryd för första gången. Mest för att bekanta sig med ovalen och känna på kurvtagningen som blir något helt nytt. Det är en ganska cool tjej och det ska nog inte bli några bekymmer. Skadan gjorde att hon halkade efter, men jag har inte givit upp premie ännu. Det kan gå.

På tal om givit upp så har vi inte gjort det ännu när det gäller Relay Runner. Hon är i full träning och även om hon blivit sju år och varit borta tre år så vill jag se vad hon kan uträtta på tävlingsbanan. Hon blir inte heller dräktig och det tar jag som ett tecken på att hon vill tävla.

Magiskan toppbra på Åby!

Det blev en fin tredjeplats för Magic Wonder på Åby i torsdags. Hon såg jättefin ut i värmningen och allt var bra inför loppet. Vädret var också bra och banan kanonfin så jag bestämde mig att köra barfota runt om. Två lopp innan vårt lopp kom dock kanske årets åskskur och på några minuter blev banan blöt och hård. Med vetskap om van som hände på Halmstad i starten innan på liknande bana tog jag ett snabbt beslut att ändra till skor fram. Det blev lite stressigt att spika på nya skor, men jag tror att jag valde rätt. Från bricka tre var hon lite trevande från start, men hon hamnade till slut i tredje inner. Det var jämn och hög fart hela loppet och det passar perfekt. Magiskan såg lysande ut hela vägen och runt sista kurvan där jag stod satt körande André Eklund bara och höll i sig. Han fick backa runt lite och tappade fart, men spurtade sedan storstilat fram till tredjeplatsen. 30 meter till och hon hade vunnit. Ett av karriärens bästa lopp. Hon var inte speciellt tagen efter loppet och det är bara att konstatera att loppet på Halmstad var ett olycksfall i arbetet. Toppformen sitter där!

Bricka 3 på Åby!

Magic Wonder ska ut till start på Åby på torsdag. En mycket bra anmälning av husse. Loppet blev inte ens fullt en V6-dag. Det blev bara tio hästar till start i ett 15-hästarslopp. Vi fick bricka 3 och det finns inte mycket att klaga på. Visst finns några tuffa motståndare, men konstigt vore annars med 40 lax i förstapris. Formen känns aningen svårbedömd efter loppet på Halmstad senast. Då var hon bara blek. Kusken trodde det berodde på grusstänket i blötvädret. Jag är mer inne på att hon blev ömfotad på den hårda banan. Blir det mycket regn imorrn kör jag med skor fram. Hon har tränat bra på slutet och jag tror att formen är ganska bra.

Twisted sister…

Systrarna efter mitt sto Catch and Run gnuggar på, men särskilt bra går det inte. Jag börjar med den äldste.

Relay Runner är nu 7 år. Hon startade senast för tre år sedan. Därefter har hon betäckts utan att bli dräktig. Hon har dragits med en långvarig skada, som sedan ett år tillbaka är utläkt. Vi, eller främst Pia, har tränat henne ganska rejält och till och från har det varit riktigt bra. Även nu har hon tränat på bra, men hon har inte gått några snabba tider på slutet. Hon har en skör kropp och går man över gränsen kan det bli fel. Nu finns dock inte mycket att fundera på längre. Vi måste testa gränsen för att komma till kval. Bära eller brista gäller närmaste tiden.

Lillasyster Fille d’Or är ganska nära start. Hon har tränat bra flera månader. På slutet har hon även gått tuffare jobb på ett bra sätt. Hon är finare i kroppen än någonsin och jag hoppas att skallen följer med. Det gör den inte alltid. Förra veckan fick hon för sig att hon inte ville träna. Hon bara vägrade och när jag manade på henne lyckades hon få över ena benet på utsidan av skalmen och alla som håller på med hästar vet vad det innebär. Det är obra! Jag styrde in henne på sidan av vägen och av vagnen blev det inte mycket kvar. Den går nog att fixa till med lite hjälp av en smed. Fillan höll sig väldigt lugn och det var bara att få av grejerna på ett smidigt sätt. Hon fick någon mindre skavank, men inget allvarligt. Några dagar efter var jag ute och körde henne igen och då var hon som vanligt igen och t.o.m. plusbetonad. Det var som att hon ville visa att hon hade gjort något tokigt och ville vara snäll igen.

Minstingen Dottie Green har vi tvingats till ett break med. För några veckor sedan var hon jättetjock i en has. Hon måste ha vrickat sig i hagen eller något. Röntgade först här i Vaggeryd utan resultat. Åkte till Spångfors och där konstaterades en rejäl blödning i ett ledband. Chockvågsbehandling ska skynda på läkningen. Ska tillbaka om två veckor och kolla upp igen. Då ska det vara bättre, men nu blir det några veckors vila. Ingen fara, men ändå tråkigt att måste pausa med en 2-åring.

Sval insats på Halmstad

Magic Wonder testade lyckan på Halmstad i måndags. Allt såg lysande ut innan start. Jag hade stora förhoppningar om en plats bland de tre åtminstone. Det regnade till och från hela dagen och strax innan start kom en störtskur av sällan skådat slag. Banan var inte bra när det var dags för start. Hon fick en hygglig start och hamnade en bit ner i andraspår. Det såg bra ut till 500 m kvar, men när attacken skulle sättas in var det tomt i tanken. Hon gick inte ens upp i ryggar som hon alltid gör. Sedan höll hon bara farten och slutade i det slagna fältet. Kusken trodde att det var stänket som störde. Jag tror att hon blev ömfotad på den dåliga banan. Hon var inte alls trött efteråt och brukade sig inte för fullt. Med lite distans är jag inte alls orolig. Bara att anmäla ut igen.

Formbesked på Kalmar

Magic Wonder fortsätter att göra stabila insatser och formen är mycket bra. På Kalmar senast blev allt fel från start på 40-volten. Hon är inte speciellt snabb från bricka fem och Oscar Nilsson gjorde nog så gott han kunde. Hon kom inte ner i andraspår och fick t.o.m. släppa 60-hästarna förbi sig. Hon hamnade sist i ett 15-hästarsfält och därmed var det god natt. Han tog en invändig löpning och kryssades sig sedan fram sista 500 m till ett hedrande sjundepris. Ett nytt bra lopp och Oscar var nöjd med hästen efter loppet. Nu gnuggar vi på med några längre jobb fram till nästa start. Mer intervaller tror jag bara sliter på henne just nu eftersom hon blir så väldigt ambitiös i dessa. Det gäller att hålla henne pigg och glad.

Strålande insats på Axevalla

Magic Wonder slutade 3:a på Axevalla efter en strålande insats. Jag förstod att loppet på Åby skulle föra henne framåt en hel del. Redan i värmningen syntes det att hon var taggad och sugen att tävla. Det var fin bana och därför blev det barfota runt om.  Från bricka 10 tog Micke J en ganska försiktig start och hamnade till slut en bit ner invändigt. Det blev också ganska tuff körning hela loppet och ”Magiskan” gottade sig en bit ner i fältet. På sista långsidan började Micke J att leta sig ut i slagläge. Han hittade en bra väg och spurten var strålande. Hon slutade trea och det får vi nog erkänna var maxplaceringen i det loppet. Ettan och tvåan var för bra. Micke J, som kört henne flera gånger, sa att han aldrig känt henne så fin. Nu är det lite dåligt med lopp närmaste tiden och hon får träna ganska tufft istället. I början av april dyker det upp mer lopp och då kommer vi ut igen.

Alla är igång!

Det rullar på som det ska här hemma på gården. Vintern har varit väldigt snäll mot oss och i stort sett har vi kunnat träna på som vilken årstid som helst.

Magic Wonder startade för två veckor sedan på Åby. Det var bara ett uppehåll i en ganska tung träningsperiod. Hon går bara långsamjobb just nu på 1,5 – 2 tim. Att jag startar under tiden beror på att hon brukar vara så otroligt seg att få igång efter längre vila. Hon känns otroligt smidig och fin och även pigg och glad. Vad mer kan man begära av en 10-åring?

Relay Runner går också långt och ofta just nu. Inga farter utan bara tuggande mil efter mil. Hon ser otroligt fin ut. Kanske lite väl fet, men det försvinner snabbt när farterna ökar. Pia sköter träningen och där ska det sannerligen inte jäktas fram något. Hon är ju bara sju år… Vi lägger in intervallpass när vägarna inom kort och hon behöver inte många innan det blir banjobb.

Fille d’Or är också igång igen efter kortare vila. Hon är uppkollad från topp till tå och några större saker har vi inte hittat, men några små och många bäckar små ger till slut en hel å. Nu går hon riktigt tung motion och hon får träna på några veckor till innan vi höjer upp tempot. Jag hoppas att vi hittar den växel som hon ännu inte lagt in i loppen.

Dottie Green har kommit igång bra. Vi kör henne i rygg på någon annan häst 2-3 ggr i veckan och hon travar på riktigt fint. Det är lite samma typ som hennes systrar och det ska protesteras lite här och där, men när hon är i selen sköter hon jobbet som hon ska. Jätteroligt att se de snabba framstegen på dessa ungdomar.

Femteplats på Åby

Magic Wonder gjorde första starten efter en kortare uppehåll i torsdags. det blev en femteplats på Åby efter en godkänd insats. Efter starten i början av januari fick hon vila några veckor. Sedan blev det bara långsamjobb och egentligen var det fel tid att starta. Det var dock så lite hästar anmälda och då bestämde jag för att starta. Det blev bara tio hästar till start. Hon hamnade invändigt och drogs tyvärr bakåt av trött rygg på sista långsidan. När hon fick fritt höll hon farten anständigt och slutade femma. Det syntes att formen inte alls var bra. Dessutom blev det skor runt om. 4300 kr gav femteplatsen. Nu blir det lite tyngre träning fram till nästa start om några veckor. Sedan får formen komma i takt med ljuset och värmen.

Homerun årets häst på Tingsryd!

Vår uppfödning Homerun (Quite Easy – Catch and Run) har utsetts till årets häst på Tingsrydstravet. Han gjorde en mycket stark debutsäsong och vann tre av tio lopp och visade också att det bör finnas fin utveckling. Som uppfödare är det otroligt glädjande att se att det går bra för hästarna från gården. Tränarna Maria Rosenberg och Stefan Carlsson har gjort ett kanonjobb med hästen och vi ser verkligen fram emot 2014. Kolla gärna in artikeln på hemsidan: http://www.tingsrydtravet.com/.